Frederick Winslow Taylor, 1856 – 1915, var ingenjören som med boken The Principles of Scientific Management påverkade hela den industrialiserade världens sätt att organisera arbete. Med vetenskapliga metoder skulle varje arbetsmoment mätas för att man skulle ta reda på det bästa sättet att utföra just det arbetet. Han fann till exempel att när en kolskyfflare hade 9,5 kg på skyffeln flyttade han mest kol över tid. Med rätt organisation och rätt person på rätt plats skulle allt arbete löpa som en finjusterad maskin och det maximala resultatet uppnås. Henry Ford påverkades mycket av Taylor när han kom på att istället för att arbetarna rörde sig runt bilen de byggde skulle arbetet komma till dem på ett löpande band och varje arbetare skulle bara ha ett moment att genomföra.

Det finns en hel del intresset att veta om Taylors person och det som skrivits om hans liv beskriver en person fullt upptagen med att försöka kontrollera varje del i tillvaron redan från barndomen. Skulle han vara med och spela brännboll krävde han att planen först mättes upp så att brännpunkterna låg på millimetern lika långt från varandra. Spelar man crocket, hur räknar man ut effekten av olika styrka och vinklar i slagen? Vilken är den mest effektiva gångstilen för att ta sig mellan två punkter? Vad är det bästa sättet att ta sig över ett staket? Hur lång är den perfekta spatserkäppen? Allt detta sysselsatte sig den unge Taylor med. Han kom underfund med att han oftast hade mardrömmar när han sov på rygg och konstruerade därför en sele av remmar och träbitar som skulle göra att han vaknade om han inte sov på magen eller sidan. Till slut fann han att bästa sättet för honom var att sova stående, uppallad av ett stort antal kuddar vilket gjorde att han i vuxen ålder hade svårt att sova borta. På hotell använde han då byrålådor och garderobsdörrar för att få den lämpliga sovställningen.

Psykologer ser Taylors liv som ett strålande exempel på hur en enskild människas omedvetna processer och behov kan få genomslag på hela organisationer som skapas av denne. Man ser hans försök att organisera och styra sin värld, i både lekar och i vetenskapligt utformade ledningssystem, som i grunden uttryck för hans eget stora behov att styra och kontrollera sin egen tillvaro. Hur kunde då idéer från en så ovanlig och speciell människa få en så stor genomslagskraft?

Svaret är väl att den industriella revolutionen skapat en ny syn på arbete och människans relation till det och sin omvärld. Maskinen hade ersatt hantverkaren och fabrikerna fyllts med personer utan speciell yrkesutbildning. Samtidigt lyftes ingenjören fram som den nya tidens profet och den nya tiden krävde en ny sorts människa, inpassad i maskinåldern, den nya era för mänskligheten då naturvetenskapen skulle styra. I denna nya tid passade också Taylor in. Omvärlden var i början av 1900-talet beredd att omfatta hans syn på människor och arbete och han försåg det växande industrisamhället med instrumentet som i vetenskapens namn skulle garantera deras framgång.