Enligt en Gallupundersökning som genomfördes 2014 sa fyra av tio anställda i USA att de arbetade mer än 50 timmar i veckan, ofta utan övertidsersättning. Två av 10 arbetade rentav mer än 60 timmar i veckan. Det är också känt att det på en del arbetsplatser finns en kultur där man förväntas sitta kvar på arbetet eller ta arbete med sig hem. Ändå finns det inget som talar för att man uträttar så mycket mer för att man arbetar mer än det som allmänt räknas som heltid.

Att få 40-timmars arbetsvecka var länge något som fackföreningar strävade efter att få infört. Redan 1919 röstade Sveriges riksdag för åtta timmars arbetsdag och från 1971 arbetar den svenske arbetaren vanligen 40 timmar i veckan. Det året blev nämligen lördagen ledig. Att arbetsveckan kortades var däremot inte bara ett resultat av en facklig kamp. Att man med kortare arbetstid kan få de anställda att producera mer var ingen nyhet. Redan Henry Ford införde åtta timmars arbetsdag i sina fabriker 1914 och det intressanta var att när han minskade arbetstiden för sina arbetare steg produktionen. De uträttade alltså mer på åtta timmar än de tidigare gjort på nio! Samma erfarenhet hade man gjort i England när man 1848 införde tio timmars arbetsdag. Arbetarna producerade mer än de gjort med längre arbetsdagar.

Moderna studier har visat på samma faktum. Sedan finns det naturligtvis människor som berömmer sig av att arbeta 50 och till och med 60 timmar i veckan men ingen kan göra det i längden och uträtta 25 eller 50 procent mer än de skulle gjort om de gått hem efter åtta timmar. Skälet är ju att redan efter åtta timmar har de förbrukat det mesta av sin energi i arbetet. Det mesta de uträttat har de troligen utfört mellan den andra och den sjätte timmen. Det är det som studier brukar påvisa.

Den amerikanska chefssammanslutningen Business Roundtable gjorde redan på 1980-talet en undersökning där de fann att visst gjorde människor viss nytta när de arbetade mycket mer än de andra som gick hem klockan fem eller sex men efter att ha arbetat 60 timmar i veckan i åtta veckor uträttade personerna de studerade inte mer än de som arbetade 40 timmar. Personer som arbetade 80 timmar i veckan var efter bara tre veckor nere på samma produktionsgrad som de som arbetade 40 timmar. Sedan är det naturligtvis skillnad om du övervakar en maskin eller arbetar med administrativa uppgifter. Maskinen spottar ut produkter i jämn ström under de åtta timmar du står där medan den som sitter bakom ett skrivbord nog efter fem-sex timmar av intellektuell sysselsättning troligen ägnar ett par timmar åt att besvara mejl, prata med kollegor eller ha något annat möte. Efter fem-sex timmar har hjärnan checkat ut och kreativiteten avtar.

Den exemplariske anställde är inte den som kommer först och går sist och alltid jobbar över när det verkar behövas. Idag är det den som bidrar mest till organisationen genom sin originalitet och sin förmåga att skapa resultat med god kvalitet. Den brittiske visionären Robert Owen försökte i början av 1800-talet att skapa både arbetsplatser och samhällen byggda på en sorts utopisk socialism och han införde 10-timmars arbetstid på sin bomullsfabrik i Skottland 1810. Några år senare formulerade han sin slogan: Eight hours labour, Eight hours recreation, Eight hours rest. Det är ju jämnt och bra att dela upp dygnet in tre delar, arbete, sömn och rekreation men det finns inget vetenskapligt skäl för att vi ska arbeta åtta timmar om dagen.