Vi önskar naturligtvis att alltid fatta kloka beslut och att kloka människor ska styra vår värld och dess ekonomi. Tyvärr blir vi alltför ofta besvikna när personer med de bästa betyg och formella kvalifikationer visar sig skapa både kaos och katastrofer. De ekonomiska kriserna under 2000-talet skapades, till exempel, av människor med examen från de mest prestigefyllda universiteten i världen, personer som funnit på de mest komplicerade ekonomiska instrument och dessutom olika sofistikerade metoder för att med vetenskaplig precision förutse hur marknaden ska utvecklas. Hur välutbildade och smarta vi själva och andra anser oss vara lurar vi oss själva hela tiden och gör fel bedömningar. Så verkar vi alla fungera. Speciellt om vi inte är medvetna om det.

Ett sätt hur den smartaste kan lura sig själv kallas Förankringseffekten. I ett experiment använde man en riggad roulette som stannade på antingen nummer 10 eller 65. När den stannat fick de medverkande svara på frågan hur stor del av FN:s medlemsnationer som var afrikanska. De som sett kulan stanna på 10 svarade i genomsnitt 25 procent och de vars kula stannat på nummer 65 svarade 45 procent. En helt ovidkommande information påverkade alltså bedömningen på ett område utan som helst anknytning till den inledande informationen. Om ett hus bjuds ut till ett högt pris tänker vi likaså oftast automatiskt att det realistiska priset nog ligger i närheten av det föreslagna. Den första informationen vi fått påverkar oss starkt.

Vi har också lätt att överskatta vissa förmågor och möjligheter. Fråga 100 bilförare och de allra flesta bedömer sin körförmåga som vara över genomsnittet. När amerikaner ska bygga om sina kök uppskattar de, enligt en artikel i New York Times 2011, i genomsnitt kostnaden till 19 000 dollar men den verkliga kostnaden har visat sig bli nästan 39 000 dollar! Alla svenskar som byggt om sina kök känner nog också igen sig i det. När en företagsledning annonserar ett köp av ett annat företag presenteras alla fördelar det kommer att medföra. Faktum, däremot, är att de flesta sådana affärer är riktigt dåliga. Se bara på hur det gick när svenska posten köpte den danska posten. “Utöver kostnadssynergier inom IT, Inköp och Administration/shared services vilka uppskattas till cirka 1 miljard SEK per år, bedöms det också finnas omfattande operationella och finansiella synergier inom verksamheten” sa man i ett pressmeddelande 2008. Idag jämför man det med Vattenfalls köp av holländska Nuon. Ändå var det många, till det yttre mycket kompetenta, personer som var inblandade i båda affärerna.

Vi påverkas också mer av förluster än av vinster. En spelare som förlorat pengar är mer benägen att fortsätta spela för att vinna tillbaka pengar än den spelare som vunnit mer än han satsat.

Hög utbildning och strålande intelligens skyddar oss alltså inte mot dumma beslut och det gäller både individer som organisationer. Vi är inte så rationella som vi vill framstå. Önsketänkande, förutfattade meningar och ovidkommande information har påverkat beslut i våra privata liv, i affärsvärlden och i storpolitiken. Kanske den viktigaste smartheten ligger i den insikten. Då stannar vi upp före viktiga beslut i våra liv, företag och verksamheter och reflekterar över vilka faktorer som påverkat oss till en viss slutsats. Det kallas medvetenhet om våra kognitiva begränsningar.